I min soliga perennrabatt, som jag inte är så duktig på att göda, frodas jättevallmon. När den slår ut i juni skulle jag vilja stanna tiden för att kunna drunkna i blommans svarta öga. Ofta varar dess liv inte längre än en vindpust, men det är också dess charm. Känns konstigt att lämna allt det vackra nu när äntligen hela trädgården står i blom men är väskorna packade, blommorna vattnade. Äventyren kallar. Jag packar ner datorn men vet ej om det finns bra uppkoppling eller ej. Kanske blir det riktig semester…
Vilket fall som blir det för tyst här kan ni alltid följa mig på Instagram som permalin. Den vackra bilden har jag lånat från inspirerande bloggen The waves we make och får bli min lilla fredagsbukett för denna veckan!
Hej så länge.
