Längtan


Jag har varit utan mina barn i en vecka. Dom har åkt till Spanien med sin pappa. Det känns lika konstigt varje gång när dom reser. Det känns jobbigt att släppa iväg dom till ett annat land, att inte har så mycket kontakt och att inte få dela sommarlovets första vecka tillsammans.

Barnen bor heltid hos mig och det är ett intensivt liv vi lever med mycket jobb, aktiviteter och skolarbeten så visst är det samtidigt skönt att få den där lilla extra tiden till sig själv. Att hinna tänka klart sina tankar, att komma i fatt tiden och känna tystnaden. Känslan av att komma hem trött från jobbet till ett tomt hus, ingen som väntar, ingen som vill ha ens uppmärksamhet är befriande samtidigt lite skrämmande!

Som tur är har jag mina fina syskonbarn som jag kan spendera lite extra tid med.. Jag och Trulsa hade en underbar kväll på stranden i solnedgången och sen blev det burgare på Surf Schack. Idag tog vi en 6 kilometer lång promenad längst vajande sädesfält och det är så underbart att höra denna 12 åriga flicka prata om både stort och smått. Det finns så mycket klokheter i denna generationen av tjejer. Jag önskar att jag bara hade en gnutta av den självklara och friska inställningen till livet när jag var 12 år.


Min pojkvän knäppte av dessa bilderna, visst är han grym på att fånga känslan?!

Nu sitter jag som på nålar och väntar på att bilen ska köra in på uppfarten med mina små hjärtan. Som jag längtat!

Lämna en kommentar

Your email address will not be published.