Gräsmattan är nu blå av ett hav av Skillor, fåglarna kvittrar och plommonträden står i full blom här nere i Skåne. Det är nu när tjälen släppt i marken (inte för att vi har haft någon här nere i år) och innan björkarna slår ut sina blad som man ska passa på att tappa björkarna på lite av deras fantastiskt näringsrika sav!

Syrran har några björkar i sin trädgård som vi frågade snällt om lov.

Björksav har druckits i norden sedan 1700talet och var förr ett viktigt vitamintillskott efter den långa vintern. Björksaven innehåller förutom filtrerat vatten, kalcium, kalium, magnesium, mangan och socker. Det är ganska enkelt att tappa saven, det enda du behöver är en liten borrmaskin, ett tjockare sugrör (vi använde ett bambusugrör), hammare, snöre och en behållare att samla saven i.

Du borrar alltså ett litet hål i stammen ca 1,5 meter upp på stammen och sen bankar du in sugröret i hålet. Nästan direkt börjar saven rinna så fäst ett snöre runt trädet och häng upp en glasburk för att samla saven i. Ett litet träd på ca 15 cm i diameter kan producera upp till 5 liter sav per dag och ett större som det på bilden ovan ca 15 liter per dag. Man ska så klart inte tappa så mycket för då riskerar man att skada trädet. Tänk på att tappa björksav inte ingår i allemansrätten men man kan alltid fråga markägaren om man inte har egna träd.

Björksven håller inte särskilt länge ett par dagar i kylen. Vi passade på att dricka den nytappad direkt från trädet, en sån lyx! När man sen tappat klart så täljer man en liten träplugg som man bankar in i hålet för att stoppa saven från att rinna.

Trots att solen var framme under hela dagen så är det fortfarande ganska kallt i luften. Syrran satte igång sin lilla vedeldade bastu så när den var varm kröp vi in i den och eldade på ordentligt tills vi svettades och behövde svalkade ner oss utanför på bänken.

Vi skålade där i kvällsolen för livet, familjen och hälsan. Det allra viktigaste vi har! Hoppas ni mår bra och hittar sätt som fyller på och får er att må bra under dessa jobbiga tider.

Tankarna snurrar runt i huvudet dag och natt, jag pendlar mellan att känna mig hjälplös, rädd och hoppfull. Tänker på alla mina kämpande vänner i Italien som kommer få en striktare och förlängd karantän. På all sjukhuspersonal som jobbar dag och natt. På alla som mist nära och kära. På alla barn som far illa av att sitta inlåsta i dysfunktionella familjer. På den ekonomiska situationen som detta kommer att leda till. Håller mina barn hemma med minsta tecken på förkylning och tänker att vi ändå har det väldigt bra under omständigheterna. Sätter värde på tiden som plötsligt finns, alla vårtecken och att vi har varandra. Hur viktigt det än är för oss att alla hålla oss informerade om den utvecklande pandemin, att slå uppdateringar på telefonen hundra gånger om dagen gör att jag bara mår sämre och att rädslan växer. Vi måste fortsätta skratta, lära oss något nytt, röra oss i naturen, skapa, äta god mat och ta hand om dem vi lever tillsammans med.

För att skingra tankarna och ladda med lite positiv energi packade syrran och jag bilen och åkte ut till bokskogen tillsammans med Cleo.

Lyxen att få vara lillasyster till denna matdrottning. En smaskig grönsakspaj bjöds det minsann på där i en solig glänta full av nyutslagna vitsippor. Hade inte kunnat tänka mig någon annan plats jag hellre skulle vilja vara på just då. Fåglarna kvittrade och allt kändes plötsligt som vanligt igen, skogen har en så healande effekt på mig.

Även Cleo som varit väldigt orolig de senaste dagarna fick en paus från alla tankar och funderingar och gick loss med min kamera. Om ni undrar vem som tar alla fina bilder så ser ni henne här!

Denna lilla fotografen beslagtager alltid kameran när vi är ute och hon har en riktig talang. Här kommer några goldies från dagen..

Det var inte bara en underbar paus från nyhetssändningar och oron, vi kom även hem med en stor korg Ramslök! Så idag till lunch blir det pasta med Ramslöks pesto på terassen i solen. Sen tänker jag ta tag i vårstädningen av trädgården, har även en massa dahlior som ska ner i jorden. Trädgårdsfix är den bästa terapin för att skingra tankarna. Hoppas ni mår bra och att att ni tar hand om varandra under helgen.

Under de senaste dagarna har jag gått runt i någon form av krisbubbla. Känner mig handlingsförlamad och orolig. Vi bestämde oss för att stanna hemma i fredags. Två lätt förkylda barn och mitt planeringsmöte på Svt som ändå blivit inställt. Länder runt om oss stänger sina gränser, vänner som sitter instängda i sina lägenheter i Italien. Lyssnar på nyheterna mest hela tiden och har haft en lektion med kidsen om hur du tvättar händerna på riktigt.

Tänker på alla drabbade, på våra äldre och hur detta kommer att påverka hela samhället.

Denna lilla skulle idag ha sitt kalas som vi valde att ställa in. Det känns svårt att veta om man tar rätt beslut, eller ej. Varje dag har jag föreläsningar, möten och uppdag som ställs in, allt känns osäkert och oron molar rejält när man läser om rapporter som säger att läget kan bli långdraget.. Men i allt detta dystra kom det rapporter om en blå himmel i Kina, detta förbaskade Coronavirus för alltså något bra med sig! Möbelmässan i Milano är uppskjuten till juni då ska det tas beslut om den helt ska ställas in eller ej. Kanske läggs den om till ett digitalt forum, Virtual Milan en helt digital mässa som visar alla nya lanseringar. Det kanske är detta som väntar i framtiden? Helt klart kommer vi behöva lägga om våra vanor och liv under en lång period.

Jag känner att det allra viktiga i detta är att prata med barnen om läget och försöka att hålla dom lugna. Och i takt med att fler skolor stänger fortsätta att göra mysiga saker tillsammans hemma. I går blev det en pannkaksfrukost i sängen. pannkakor med lönnsirap, banan och så en massa apelsin förstås!

Till ca 10 bananpannkakor behöver du:
4 dl havregryn
2 bananer
2 msk rapsolja
2 dl växtmjölk (jag tog 50/50 mandelmjölk och havremjölk)
en skvätt agavesirap
1 halv tesked vaniljpulver
1 krm kardemumma
en nypa salt
2 tsk bakpulver

Mixa havregrynen till ett fint mjöl. Mixa samman havremjölet med det resterande ingredienserna. Låt stå i 15 minuter. Stek sedan på medelhög värme i  kokosolja.

Tänker på alla hjältar i vården världen över som jobbar under extrem press med att få bukt med detta virus. Vi måste nu kroka arm, hjälpa och stötta varandra för bara tillsammans kan vi lösa denna situationen. Solen skiner äntligen över Malmö efter många dagar med storm, hagel och regn. Jag och lillebror ska ta en löptur ner till havet. Hoppas ni alla mår bra och att ni tar hand om varandra.

Nu i början av mars månad är längtan efter grönt som allra störst trots att jag börjar se fler och fler vårtecken runt mig. Gräsmattan är nu full av både snödroppar och påskliljor, sen vaknade jag i morse till fågelkvitter och vårljuset, bara en sån sak kan ju göra en lycklig!

Syrran kom med påse nyplockade späda nässlor förra veckan och det är precis det som hela mitt system skriker efter just nu, GRÖNT! Just nässlor är nu så här på våren fulla av klorofyll och det hjälper att transporterar syre och vitaminer till kroppens alla celler. Så jag kick-startar denna veckan med det grönaste receptet jag kunde komma på, nämligen en ärtig nässelsoppa!

Älskar de söta, lena gröna ärtorna i kombination med den vilda nässelsmaken. En riktig höjdare med andra ord som hela familjen gillade. Jag kokade en rejäl sats så jag fick över till en extra lunch.

För cirka 6 personer behöver du: 2 gula lökar, 2 vitlöksklyftor, 2 msk rapsolja, 1 l vatten, 2 grönsaksbuljongtärningar, 4 dl havregrädde, ca 800 g spenat, 250 g frysta, gröna ärter, 1 tsk salt, 1/2 tsk svartpeppar.

Hacka och skala vitlök och lök. Fräs det några minuter i olja tills löken blir glansig och fin. Häll i vatten, buljong och havregrädde i grytan och låt det koka upp. Tillsätt spenat, ärter, salt och peppar. Låt koka upp och mixa sedan soppan slät i en blender. Jag mixar den tills den är helt len då jag inte gillar att känna ärtskalen. Till barnen pocherade jag ett varsitt ägg som jag la i soppan och sen rostade jag lite pumpakärnor som jag strödde över. Såååå mumsigt!

Lika mycket som min kropp behöver grönt är jag så sugen på att sätta igång med det gröna arbetet ute i trädgården. Jag har stora trädgårdsplaner i år, jag ska anlägga nya odlingsbäddar så jag sitter och tänker på vilka sommarblommor jag ska plantera. Det kommer även bli en hel del ätligt men överst på blom-listan står Dahlior så klart! Jag har tittat till mina knölar som fortfarande ligger i vinterförvaring och dom ser super fina ut. Har även köpt några nya Dahliasorter som jag ska prova i år, bland annat Cherry Pie, Georgine och Ottos thrill.

Sen står Blomstermorot, Zinna, Rosenskäror, Aster, Jätteverbena, Vallmo, Lejongap och Luktärtor högt upp på listan. Älskar att odla blommor som man kan ta in som snittblommor men vill även få plats till ätligt. Tänker den kombinationen är ljuvlig, lite nytto och mycket bara för att det är vackert! Har ni några tips på vad jag skulle kunna prova odla i år?

Veckan har verkligen susat förbi, jag och syrran jobbar på för fullt med vår bok och det blir inte många stunder över. Jag känner att det var väldigt längesedan jag bjöd på något gott här inne så tänker att det kan passa bra idag med ett recept på min super goda veganska sötpotatis brownie med kladdig daddel-kola topping. Har laborerat mig fram och känner att detta recept är det absolut godaste!

Till kakan behöver du: 200 g sötpotatis, 2 kryddmått vaniljpulver, 50 g dinkelmjöl, 135 g rörsocker, 5 matskedar kakao, 1 tsk bikarbonat, en nypa salt, 130 g mörk choklad, 250 g mandelsmör.

Till kola toppingen behöver du: 20 urkärnade mjuka medaljong dadlar, 20 g neutral kokosolja och lite flingsalt, 3 msk vatten.

Börja med att sätta ugnen på 180 grader. Lägg de tvättade sötpotatisarna med skal i en ugnsform och baka i mitten på ugnen i ca 1 timme. Ta ut potatisen och lägg i en bunke och låt dom svalna i kyl minst 15 minuter.

Sänk ugnen till 160 grader. Skala sötpotatisen och mosa dom till en mos. Häll upp alla torra ingredienserna i en bunke och rör runt med en visp. Smält choklad och blanda ner mandelsmör, tillsätt sen moset av sötpotatisen. Rör tills degen är jämt blandad.

Lägg bakplåtspapper i en kvadratisk ugnsform. Häll sen i smeten och jämna ut den med en sked. Baka brownien mitt i ugnen ca 20 minuter och låt sen svalna i minst 2 timmar.

Så gör du din daddel-kola topping.
Blötlägg dadlarna i varmt vatten i ca 15 minuter. Mixa dem sedan i en matberedare tillsammans med kokosoljan. Späd med blötläggningsvattnet om det behövs. Smaka upp med flingsalt.

Bred krämen över brownien och skär sen upp kakan i små fyrkanter, toppa med lite flingsalt! Choklad gör en alltid glad, eller hur? Önskar er alla en skön avkopplande helg, kram.

Min helg har varit minst sagt snurrig. Jag vaknade i fredags med en kraftig huvudvärk och av att helt världen snurrade. Alltså inte på en mysigt gungade sätt utan mer som om jag befann mig i en torktumlare. Innan jag förstod vad det var hann jag tänka många hemska tankar.. Men fick på vårdcentralen ganska snabbt bekräftat att det var Kristallsjukan jag råkat ut för. De små kristaller man har i örat som hjälper en med balans och rumsuppfattning hade rubbat på sig och behövde komma på sin plats igen. Fick en super speciell behandling där jag blev slängd från sida till sida för att framkalla yrseln och på så sätt försöka få tillbaka kristallerna på sin plats. Det hela låter jätte konstigt och lika konstig blev helgen. Snurrig helt enkelt! Är det någon som haft samma åkomma, det är tydligen ganska vanligt? Hur som helst mår jag bättre nu, även om det gungar till ibland när jag byter riktning på huvudet så jag tar det så lugnt jag bara kan.

Njuter av Forsythian som jag klippte hemma hos syrran förra veckan, den blommar nu så fint inne i stugvärmen. Jag skrev att det var en Mimosa vilket var galet förstås. Ni ser att det är lite svajigt med både minne och balansen.. Jag har precis vinkat av några kompisar från Stockholm som har varit här hos oss över helgen med deras lilla 2 månaders bebis. Hur sugen blir man inte av att ha en sån liten och snusa på, livsfarligt mysigt! Nog om kristaller, mimosa och babydoft, om en stund kommer syrran och vi ska jobba med boken. Kram på dig och hoppas du får en fin start på veckan!

Så äntligen kan jag berätta! I november så släpper jag och syrran vår första bok tillsammans. Gud vad vi har längtat efter att få dela med oss av det vi har jobbat med under det senast året! Som ni säkert förstår så kommer det bli en hel del mat i boken men även en massa annat spännande! Att få jobba med syrran är en dröm. Jag jobbar väldigt ofta ensam så att ha ett stort gemensamt projekt tillsammans känns super kul! Syrran är min perfekta parhäst, vi kompletterar varandra så himla bra. Hon är strukturerad, gör tidsplaner och planerar, med hennes struktur kan jag slappna av och låta kreativiteten blomma! De allra bästa idéerna och tankarna kommer till oss då vi bollar och går tillsammans in i skapandet. Men det bästa med att jobba med syrran är att vi har så förbaskat kul tillsammans. Vi blandar allvar med humor och när det bara är vi två finns det inga filter och ingen prestige att uppfylla. När jag jobbar ensam är jag så ofta fokuserad på själva slutprodukten, jag sliter och kör på för att sen njuta av tillfredsställelsen av den färdiga produkten. Men när jag jobbar med Linda är det annorlunda, hon påminner mig om att vägen till målet är precis lika viktigt som slutdestinationen, det gäller ju att njuta och ha kul under hela jobbets gång.

Jag hoppas att vår glädje och energi kommer att kännas mellan bladen och smitta av sig till dig som kommer att läsa den. Nu kör vi stenhårt, njuter av den arbetsamma vägen, har kul och så längtar jag tills vi kommer kunna dela boken med alla er!

Man ser dom överallt just nu, alla små underbara vårtecken som skvallrar att det inte är långt kvar nu. En gäng snödroppar här och en färgglad krokus där. Mitt körsbärsträd har lurats av den milda vinter och står halvt i blom redan nu. Men kolla in denna vackra snödroppe, det är en Galanthus Flore Pleno, en dubbelblommande snödroppe. Den är bara för vacker för att vara sann. Nu förstår jag varför man vill ställa snödroppsbuketten över en liten spegel..

Idag plockade jag in sömniga magnoliakvistar från trädgården. Jag kommer få gäster i helgen så jag gör allt i min makt för att dom ska slå ut tills dess..

Jag sätter kvistarna i ljummet vatten för att sakta väcka dom till liv och masserar varsamt knopparna varje dag. Om ett par dagar hjälper jag dom lite på traven med att klä av sina tjocka varma vinterpyjamasar. Hahha, lite som man lirkar med barnen om tidiga kalla mornarna..

Igår satt jag hemma hos syrran och jobbade och hade denna lurviga krabaten som fotvärmare hela dagen. Budda, en mysigare hund får man verkligen leta länge efter. Lyxen med att jobba hemifrån syrran är att man alltid blir bjuden på sjukt god mat. Till lunch fick jag en grönsakssoppa och till det serverade hon en hemgjord havtorns kombucha.

Har ni missat mitt inlägg om hur enkelt man brygger sin egen kombucha kolla här! En sopplunch kräver en krämig dessert, det är sedan gammalt.

Linda bjöd mig på en krämig aquafaba chokladmousse. Fantastiskt gott och du behöver praktiskt taget bara två ingredienser. Kikärtspadet som blev över från kikärterna till soppan och en bit riktigt god mörk choklad. Lite äkta vanilj tog hon visst i också.

Vispa upp kikärtspadet tills det blir vitt och fluffigt, häll sedan ner smält mörkt choklad i smeten. Häll upp i glas och in i kylen eller frysen. Vi åt dom med torkade björnbär från trädgården och lite kokosflan. Hur gott som helst!

En kopp kryddad chagalatte med nejlika och muskotnöt till desserten och jag var i himmelriket. Tänk att man får ha det så här mysigt på jobbet!

Då vintern aldrig kom till oss fick vi ta oss till vintern. Vi har spenderat sportlovet i svenska fjällen med gnistrande snö, sol, skidåkning, bastubad med snörullning och vita skogspromenader. En helt underbar vecka med andra ord! Jag älskar att bo i södra Sverige men denna vintern har varit förfärlig med jämt grått väder och duggregn ändan från november.

Tänk vilket underverk gnistrande, vit snö kan göra med ens humör. Helt plötsligt längtade jag inte ihjäl mig till våren längre. Detta sportlovet har jag verkligen njutit av stunden och varit helt närvarande med barnen och naturen. Att andas den friska fjäll luften är så välgörande och att vistas i den snö inbäddade skogen har verkligen inverkat på alla mina sinnen.

Skidåkningen med barnen gick i år som en dans. Äntligen, efter år av snoriga näsor, kalla blöta händer, ned kissade termobyxor och hopplöst korsande skidor så händer det, alla barnen stod klara, påklädda med rätt utrustning i liftkön innan jag ens hunnit äta upp min frukost! Hur mysigt det än är med småbarn så njuter jag för fullt av att och bli omkörd i backen av mina stora barn!

Jag hade lyxen att ha både min pojkvän, hans två barn, min mamma och syrran med mig så det var ett rejält långbord varje kväll på Storhogna högfjällshotell där vi bodde.

Jag tackar för dessa underbara fartfyllda dagar i backen med en massa härliga skratt, sköna bastustunder, snöänglar och råa snöbollskrig förstås! Denna veckan kommer att hjälpa mig att uthärda dessa sista månader innan våren kommer!